Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink som en litterär representation av den svenska minneskulturen kring det andra världskriget
DOI:
https://doi.org/10.26881/ss.2024.28.05Słowa kluczowe:
Svensk litteratur, andra världskriget, minneskultur, Förintelsen, kollektivt minneAbstrakt
The purpose of the article is to show the way in which Elisabeth Åsbrink’s literary reportage Och i Wienerwald står träden kvar can promote and influence the creation of memorial images concerning Swedish neutrality during the Second World War and Sweden’s participation in the global legacy of the Holocaust. In doing so, the analysis examines narrative instance and identifies textual strategies that promote the spread of a certain form of collective memory.
Downloads
Bibliografia
Augustprisets webbsida. https://augustpriset.se/prisnom/2011/ [hämtad: 26.01.2024].
Erll, A. (2005). Litteratur als Medium des kollektiven Gedächtnisses. I: A. Erll, A. Nünning (red.). Gedächtniskonzepte der Literaturwissenschaft. Theoretische Grundlegung und Anwendungsperspektiven. Berlin: Walter de Gruyter GmbH, s. 249–276.
Erll, A. (2011). Memory in Culture. Övers. Sara B. Young. Hampshire: Palgrave Macmillan Memory Studies.
Genette, G. (1993). Fiktionell berättelse, faktisk berättelse. Övers. Leif Dahlberg. Tidskrift för litteraturvetenskap (2–3): 28–45. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1074678/FULLTEXT01.pdf [hämtad: 20.01.2024].
Genette, G. (1980). Narrative Discourse: An Essay in Method. Övers. Jane E. Lewin. Ithaca: Cornell University Press. https://ia802908.us.archive.org/24/items/NarrativeDiscourseAnEssayInMethod/NarrativeDiscourse-AnEssayInMethod.pdf [hämtad: 26.01.2024].
Nationalencyklopedin, uppslagsord: Per Engdahl. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/per-engdahl [hämtad: 26.01.2024].
Nilsson, K.N.A. (2000). Svensk överklass och högerextremism under 1900-talet. Stockholm: Federativs.
Nora, P. (2001). Czas pamięci. Övers. Wiktor Dłuski. Res Publica Nowa 7: 37–43.
Olevik, J. (2018). Med laddad penna. Vi. Januari 2018, s. 16–24.
Sternberg, M. (1978). Expositional Modes and Temporal Ordering in Fiction. Baltimore, London: The Johns Hopkins University Press.
Tabaszewska, J. (2013). Od literatury jako medium pamięci do poetyki pamięci. Kategoria pamięci kulturowej w badaniach nad literaturą. Pamiętnik Literacki nr CIV, z. 4: 53–72.
Wistrand, S. (2016). Fakta, fiktion, faktion? Elisabeth Åsbrinks Och i Wienerwald står träden kvar ur ett fiktionsteoretiskt perspektiv. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur 137: 143–180. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1086752/FULLTEXT01.pdf [hämtad: 26.01.2024].
Åsbrink, E. (2011). Och i Wienerwald står träden kvar. Stockholm: Natur och Kultur. E-bok version.
Åsbrink, E. (2018). The Fascist Sympathizer Who Founded Ikea. New York Times. Den 29 januari 2018. https://www.nytimes.com/2018/01/29/opinion/ingvar-kamprad-ikea-fascist.html [hämtad 31.01.2024].
Östling, J. (2006). Småstatsrealismens sensmoral. I: K.G. Karlsson, E.H. Ulvros, U. Zander (red.). Historieforskning på nya vägar. Lund: Nordic Academic Press.
Uniwersyteckie Czasopisma Naukowe

