With Captain Hellsing at the Helm: Sailing the Seas of Nonsense in Sjörövarbok
DOI:
https://doi.org/10.26881/ss.2019.23.01Słowa kluczowe:
nonsense, Lennart Hellsing, Wim Tigges, The Pirate Book, Sjörövarbok, language playAbstrakt
The article analyses and sheds light on the nonsense techniques used in Lennart Hellsing’s Sjörövarbok (1965) (The Pirate Book). In this article, it is argued, furthermore, that Hellsing’s nonsense writings fit in with his role in Swedish children’s literature in the latter half of the 20th century as both a critic and a carrier of tradition. Theoretically and methodologically the study draws on the critical apparatus developed mainly by Wim Tigges. It is shown that Sjörövarbok is a prime example of nonsense literature, particularly in the use of repetition (names, verbs) and simultaneity of meaning.
Downloads
Bibliografia
Ambjörnsson, G. (1968). Ur Boken om Bagar Bengtsson av Lennart Hellsing. In: G. Hansson (ed.). Tjugotvå diktanalyser. Stockholm: Prisma.
Arvidsson, I. (1949). 40-talet i barnkammaren. Bonniers Litterära Magasin 17 (7).
Bäckström, L. (1991). Mannen utan väg och hans kusin vitamin. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Boglind, A., Nordenstam A. (2015). Från fabler till manga 1. Lund: Gleerups.
Czechowska, J. (2004). Modern barnpoesi i Polen och Sverige: Jan Brzechwa som modernist i en komparativ studie med Lennart Hellsing. Stockholm: Litteraturvetenskapliga institutionen.
Edström, V. (1998). Tingen visar sitt innersta: Lennart Hellsings verser för barn. In: K. Hallberg (ed.) Läs mig, sluka mig!. Stockholm: Natur & Kultur.
Elliott, M.-L. (1977). Om termen nonsens och dess användbarhet på Lennart Hellsings författarskap för barn. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen.
Hellsing, L. (1963a). Katten blåste i silverhorn. Ill. F. Hald. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hellsing, L. (1963b). Tankar om barnlitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hellsing, L. (1965). Sjörövarbok. Ill. P. Ströyer. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hellsing, L. (1966). Boken om bagar Bengtsson. Ill. P. Ströyer. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hellsing, L. (1972). The Pirate Book. Ill. P. Ströyer. Freely adapted by W.J. Smith. London: Ernest Benn.
Hollsten, A. (1995). Rim och reson i Lennart Hellsings Sjörövarbok. In: S. Bäckman, E. Lilja, B. Lundberg (eds.). Rytmen i fokus. Eds. Göteborg: Centrum för metriska studier.
Huldt, C. (1995). Nonsens som inslag i Gunnar Ekelöfs och Lennart Hellsings diktning – en jämförelse. Stockholm: Litteraturvetenskapliga institutionen.
Kåreland, L. (1999). Modernismen i barnkammaren. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Kåreland, L. (2002). En sång för att leva bättre: Om Lennart Hellsings författarskap. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Lundqvist, U. (1993). Det städade upproret: Om Lennart Hellsings författarskap. Barnboken 16 (1).
Malcolm, N. (1997). The Origins of English Nonsense. New York, Harper Collins.
Sundmark, B. (2010). Den bliga sången: svensk nonsenspoesi för barn. Lyrikvännen 4–5.
Sundmark, B. (2012). Nonsens på svenska. Lyrikvännen 6.
Sundmark, B. (2017). Some Uffish Thoughts on the Swedish Translations of ‘Jabberwocky’. European Journal of Humour 5 (3). Ed. W. Chlopicki.
Tigges, W. (1988). An Anatomy of Literary Nonsense. Amsterdam: Rodopi.
Westin, B. (1993). Mission impossible – barnlitteraturens dilemma. Läsebok: En festskrift till Ulf Boëthius. Ed. C. Lidström. Stockholm: Symposion.